Då var dom här, höstförkylningarna. Har hostat och haft ont i halsen i snart två veckor. Så himla segt...
En simlektion hann jag med förra veckan innan det blev sjukstuga igen. Den gick iofs väldigt, väldigt bra! Kände mig som en fisk :) Jag lyckades crawla min första 25:a, någonsin! Såå glad! Så att jag fått lov att avboka dagens lektion känns verkligen sådär. Hade varit så kul att se om nånting av det som gick bra sist har fastnat, eller om det bara var nybörjartur att det gick så bra förra gången.
Den stukade tummen efter vurpan på rullskidor är inte bra än heller. Känner att paniken inför vasaloppet börjar smyga sig på. Jag vill träna!!!!
Men men, nuvarande träningsplan är att ta det lugnt tills på fredag, då jag har simning igen. Ingen träning före det!
tisdag 25 oktober 2016
tisdag 11 oktober 2016
Första kraschen
Jaha, då var den kommen. Min första vurpa på rullskidor.. Har klarat mig länge ändå tycker jag.
Provade ett nytt ställe att åka på idag, cykelbanan mot Furuvik. Funkade ju kanon! Upplyst och bra asfalt. Jag hade blivit varnad för att åka längre än viadukten där det går ganska brant nedför och då jag inte är någon fena på att bromsa/stanna så känns det klokt att stanna där.
Det gick sjukt bra att åka idag! Jag försökte tänka på tekniken, att använda magen och inte ta slut i armarna. Jag kände mig stark och stakade på. Vips så var jag framme vid en nedförsbacke men jag tänkte inte på att det kunde vara den backen jag skulle passa mig för redan. Så jag började rulla nedför, och jäklar vad det gick undan! Försökte mig på någon slags plogning men det gick ju sådär så helt plötsligt låg jag på höften. Kom upp snabbt som attan, det kom ju bilar och jag skämdes för min vurpa :) Kände ganska snabbt att jag slagit i handen, och mycket riktigt, handsken var trasig. Vände och började åka tillbaka mot bilen med en mer och mer ond tumme.
Facit av vurpan blev en trasig handske, en stukad tumme och en skrapad skinka. Värst känns faktiskt handsken. Det var mitt favoritpar.. Kunde gått värre så jag är glad att det bara blev tummen som gör ont.
Väldigt nöjd med passet förutom incidenten vid backen. Det går fortfarande ganska vingligt men det går helt klart framåt. Bara kämpa på med tekniken! Flåset känns som att det sitter där hyfsat just nu iaf, men ska självklart bli bättre även det.
Fick ihop lite drygt en mil på ca 43 min. Jag är nöjd!
Provade ett nytt ställe att åka på idag, cykelbanan mot Furuvik. Funkade ju kanon! Upplyst och bra asfalt. Jag hade blivit varnad för att åka längre än viadukten där det går ganska brant nedför och då jag inte är någon fena på att bromsa/stanna så känns det klokt att stanna där.
Det gick sjukt bra att åka idag! Jag försökte tänka på tekniken, att använda magen och inte ta slut i armarna. Jag kände mig stark och stakade på. Vips så var jag framme vid en nedförsbacke men jag tänkte inte på att det kunde vara den backen jag skulle passa mig för redan. Så jag började rulla nedför, och jäklar vad det gick undan! Försökte mig på någon slags plogning men det gick ju sådär så helt plötsligt låg jag på höften. Kom upp snabbt som attan, det kom ju bilar och jag skämdes för min vurpa :) Kände ganska snabbt att jag slagit i handen, och mycket riktigt, handsken var trasig. Vände och började åka tillbaka mot bilen med en mer och mer ond tumme.
Facit av vurpan blev en trasig handske, en stukad tumme och en skrapad skinka. Värst känns faktiskt handsken. Det var mitt favoritpar.. Kunde gått värre så jag är glad att det bara blev tummen som gör ont.
Väldigt nöjd med passet förutom incidenten vid backen. Det går fortfarande ganska vingligt men det går helt klart framåt. Bara kämpa på med tekniken! Flåset känns som att det sitter där hyfsat just nu iaf, men ska självklart bli bättre även det.
Fick ihop lite drygt en mil på ca 43 min. Jag är nöjd!
söndag 9 oktober 2016
Då har vecka 40 gått också då...
Som sagt, hjälp vad tiden går! En till vecka är förbi.
Jag hade för avsikt att börja min mer strukturerade grundträning den här veckan men planerade om pga Action Run i Västerås som gick i lördags. Kände mig också fortfarande tung och sliten efter Lidingö så veckan blev relativt lugn. Fick bara ihop ca 5 timmar träning vilket är lite för att vara mig, men välbehövligt kände jag.
Har simmat, cyklat, styrketränat och sprungit iaf men med lugnare intensitet. Förutom idag då jag instruerade RPM. Sååå kul! Jag älskar att instruera cykelklasser, det ger mig så enormt mycket. Är något magiskt med att få på sig headsetet, jag tror inte att jag tar i speciellt mycket, men pulsklockan säger alltid annat ;)
Tillbaks till Action Run, ett hinderbanelopp på 7,5 km i stadsmiljö med 30 hinder. Sjukt kul! Men fruktansvärt kallt. Speciellt efter att man blev blöt i vattenhindren.
Jag hade dock tur, blev inte så blöt. Lyckades hålla mig från att plumsa och var lätt och sjönk inte igenom som många andra gjorde. Roligaste hindren var rullbandet, ringarna och rampen. Fick dock hjälp upp över rampen, men jag är nöjd ändå. Tog mig ju iallafall upp så pass långt att jag nådde hjälpen :)
Mer hinderbana måste tränas nästa år! Hur jag ska få in all träning i mitt redan fullspäckade liv är en annan fråga...
Jag hade för avsikt att börja min mer strukturerade grundträning den här veckan men planerade om pga Action Run i Västerås som gick i lördags. Kände mig också fortfarande tung och sliten efter Lidingö så veckan blev relativt lugn. Fick bara ihop ca 5 timmar träning vilket är lite för att vara mig, men välbehövligt kände jag.
Har simmat, cyklat, styrketränat och sprungit iaf men med lugnare intensitet. Förutom idag då jag instruerade RPM. Sååå kul! Jag älskar att instruera cykelklasser, det ger mig så enormt mycket. Är något magiskt med att få på sig headsetet, jag tror inte att jag tar i speciellt mycket, men pulsklockan säger alltid annat ;)
Tillbaks till Action Run, ett hinderbanelopp på 7,5 km i stadsmiljö med 30 hinder. Sjukt kul! Men fruktansvärt kallt. Speciellt efter att man blev blöt i vattenhindren.
Jag hade dock tur, blev inte så blöt. Lyckades hålla mig från att plumsa och var lätt och sjönk inte igenom som många andra gjorde. Roligaste hindren var rullbandet, ringarna och rampen. Fick dock hjälp upp över rampen, men jag är nöjd ändå. Tog mig ju iallafall upp så pass långt att jag nådde hjälpen :)
Mer hinderbana måste tränas nästa år! Hur jag ska få in all träning i mitt redan fullspäckade liv är en annan fråga...
onsdag 5 oktober 2016
Halvtid
Halva veckan har redan gått! Hjälp vad tiden går. Har tagit det ganska lugnt hittills, bra för att vara mig :)
Igår hade jag min andra simlektion. Jippie så roligt! Trodde väl aldrig att jag skulle tycka att simning var roligt. Men det är faktiskt det. Tränaren jag har är väldigt duktig och bra på att förklara.
Nu fick jag repetera flytläget, position på kroppen och att slappna av. Vi lade sedan på benspark, och några få armtag. Det gick förvånansvärt bra tycker jag. Var beredd på att sjunka som en sten, men jag höll mig uppe hyfsat iaf. Känns som att jag kanske kan lära mig crawla hyfsat om jag håller i det här. Bra känsla i kroppen! :)
Idag vaknade jag med grym träningsvärk. Fick lov att fundera vad jag hade gjort för nånting egentligen och kom på att jag körde ju ett 30 min bålpass innan simningen igår. Måste vara därifrån :)
Var ganska slut i kroppen efter en stressig dag på jobbet men tog mig ändå ut på höstens första pass på rullskidor. Hade glömt hur vingligt och jobbigt åt fotlederna det var i början. Fötterna skrek stanna efter bara några minuter. Det släppte dock efter ett tag men var svårt att få nåt tempo i åkningen när jag hade full koll på att hålla mig på benen. Men det vet jag blir bättre, bara att nöta på. Dagens pass gick bara ut på att vänja mig med utrustningen, ingen tanke på distans eller tid. Lagomt lugnt pass blev det på ca 40 min.
Tiden går ju fort, står inte på, snart är det dags för öppet spår. Kämpa!
Jag har som sagt roddat om träningsplanering något den här veckan på grund av lördagens Action Run i Västerås. Vill ha lite piggare ben och snabbare kropp då än det varit hittills efter Lidingö.
Börjar bli sjukt laddad inför utmaningen med 30 hinder på 7,5 km. Blir roligt tror jag!
Igår hade jag min andra simlektion. Jippie så roligt! Trodde väl aldrig att jag skulle tycka att simning var roligt. Men det är faktiskt det. Tränaren jag har är väldigt duktig och bra på att förklara.
Nu fick jag repetera flytläget, position på kroppen och att slappna av. Vi lade sedan på benspark, och några få armtag. Det gick förvånansvärt bra tycker jag. Var beredd på att sjunka som en sten, men jag höll mig uppe hyfsat iaf. Känns som att jag kanske kan lära mig crawla hyfsat om jag håller i det här. Bra känsla i kroppen! :)
Idag vaknade jag med grym träningsvärk. Fick lov att fundera vad jag hade gjort för nånting egentligen och kom på att jag körde ju ett 30 min bålpass innan simningen igår. Måste vara därifrån :)
Var ganska slut i kroppen efter en stressig dag på jobbet men tog mig ändå ut på höstens första pass på rullskidor. Hade glömt hur vingligt och jobbigt åt fotlederna det var i början. Fötterna skrek stanna efter bara några minuter. Det släppte dock efter ett tag men var svårt att få nåt tempo i åkningen när jag hade full koll på att hålla mig på benen. Men det vet jag blir bättre, bara att nöta på. Dagens pass gick bara ut på att vänja mig med utrustningen, ingen tanke på distans eller tid. Lagomt lugnt pass blev det på ca 40 min.
Tiden går ju fort, står inte på, snart är det dags för öppet spår. Kämpa!
Jag har som sagt roddat om träningsplanering något den här veckan på grund av lördagens Action Run i Västerås. Vill ha lite piggare ben och snabbare kropp då än det varit hittills efter Lidingö.
Börjar bli sjukt laddad inför utmaningen med 30 hinder på 7,5 km. Blir roligt tror jag!
måndag 3 oktober 2016
Summering vecka 39
Jahopp, då hade ännu en vecka bara sprungit förbi. Trodde inte att jag skulle vara så sliten efter Lidingöloppet, men det var jag tydligen. Tänkte jag skulle ha en hyfsat lugn vecka men nu när jag ska summera så blev det inte riktigt så. Jag har svårt för att hålla igen och ta det lugnt. Min största utmaning när det gäller träning.
Fick ihop 4 st styrkepass (2 st 3D träning, blandat styrka/flås, 1 bål och 1 instruerat corepass), 1 litet löppass där jag insåg att jag var sliten, mitt första simpass någonsin, ett pass hinderbaneträning och 3 mil landsvägscykling. Just ja, ett instruerat styrkepass också där jag mest körde rörlighet. Så totalt sett så kanske det inte blev en så lugn vecka. Grymt roliga pass den här veckan iallafall! Kul att träna ihop med andra och spännande med 3D träning som jag för tillfället snöat in lite på. Känns bra i kroppen.
Benen är iallafall sjukt slitna så nu har jag gett dem två vilodagar, bara lite promenad. Från idag hade jag tänkt köra igång med lite mer strukturerad grundträning som jag planerat ska sträcka sig 12 veckor framöver. Fokus på att stärka upp svaga länkar, förbättra uthållighet/kondition och förbereda kroppen för den tuffare träning som väntar. Första målet på klassikern är öppet spår i slutet av februari, så just nu ligger extra fokus på att få igång den skidåkarkropp som jag just nu inte har. Löpning/cykling är tänkt att få ge nåt pass per vecka åt rullskidor/skierg, men det kommer inte att plockas bort helt.
Har märkt att det är väldigt mycket svårare att göra en träningsplanering åt sig själv än åt någon annan. Mycket att ta hänsyn till när man har ett fullspäckat liv i övrigt.
Jag tror att jag har en bra grundplan just nu iallafall, sen gäller det bara att våga ändra och justera längs vägen. Som en lärare sa till mig i våras "en bra tränare planerar, en dålig tränare följer planeringen".
Börjar därför med att justera planeringen redan första dagen ;) Ska springa ett OCR lopp på lördag så de slitna benen får en extra vilodag.
Så här såg vecka 39:
Enda jag skulle ha ändrat är att jag skulle tagit det lite mer lugnt för att ha piggare ben den här veckan. Men, men, man lär så länge man lever :) Nu kickar vi igång träningsvecka 40!
Fick ihop 4 st styrkepass (2 st 3D träning, blandat styrka/flås, 1 bål och 1 instruerat corepass), 1 litet löppass där jag insåg att jag var sliten, mitt första simpass någonsin, ett pass hinderbaneträning och 3 mil landsvägscykling. Just ja, ett instruerat styrkepass också där jag mest körde rörlighet. Så totalt sett så kanske det inte blev en så lugn vecka. Grymt roliga pass den här veckan iallafall! Kul att träna ihop med andra och spännande med 3D träning som jag för tillfället snöat in lite på. Känns bra i kroppen.
Benen är iallafall sjukt slitna så nu har jag gett dem två vilodagar, bara lite promenad. Från idag hade jag tänkt köra igång med lite mer strukturerad grundträning som jag planerat ska sträcka sig 12 veckor framöver. Fokus på att stärka upp svaga länkar, förbättra uthållighet/kondition och förbereda kroppen för den tuffare träning som väntar. Första målet på klassikern är öppet spår i slutet av februari, så just nu ligger extra fokus på att få igång den skidåkarkropp som jag just nu inte har. Löpning/cykling är tänkt att få ge nåt pass per vecka åt rullskidor/skierg, men det kommer inte att plockas bort helt.
Har märkt att det är väldigt mycket svårare att göra en träningsplanering åt sig själv än åt någon annan. Mycket att ta hänsyn till när man har ett fullspäckat liv i övrigt.
Jag tror att jag har en bra grundplan just nu iallafall, sen gäller det bara att våga ändra och justera längs vägen. Som en lärare sa till mig i våras "en bra tränare planerar, en dålig tränare följer planeringen".
Börjar därför med att justera planeringen redan första dagen ;) Ska springa ett OCR lopp på lördag så de slitna benen får en extra vilodag.
Så här såg vecka 39:
8 timmar 32 minuter av träning
9 träningspass
38,2 kilometer registrerade
Enda jag skulle ha ändrat är att jag skulle tagit det lite mer lugnt för att ha piggare ben den här veckan. Men, men, man lär så länge man lever :) Nu kickar vi igång träningsvecka 40!
tisdag 27 september 2016
Första passet i bassäng
Så, då var det dags att ta tag i mitt största hinder inför klassikern och Ironman. Simningen. Usch vilken ångest. Men jag har gett mig den på att jag ska lära mig crawla, så är det bara. Insåg ganska direkt att jag aldrig kommer klara det utan experthjälp. Jag är verkligen ingen vattentjej, inte någonstans.
Sagt och gjort, jag började googla efter crawlkurser. Hittade ingen med platser kvar nu under hösten så det alternativ som jag hittade var att ta privatlektioner med simtränare. Så så fick det bli.
Idag var det dags för 40 min simträning. Baddräkten (som använts en gång), min nyinköpta badmössa och ett par glasögon packade jag ner i väskan och begav mig till badhuset. Toknervös, som vanligt när jag ska göra något jag inte riktigt behärskar. Det här är verkligen way out of my comfortzone, med vad tusan, man måste ju utmana sig lite också :)
Fick börja med att bara gå igenom lite vad jag vill ha ut av mina lektioner och berätta lite om min bakgrund kring vatten. Det gick väldigt fort, jag duschar ju inte ens med vattnet på huvudet om jag inte måste. Gillar inte vatten helt enkelt.
Sen fick jag kliva ner i vattnet och börja med att simma 50 m bröstsim. Jag skojar inte, jag var slut när jag kom tillbaka. Kom på mig själv med att tänka "vad har jag gett mig in på nu då". Vi gick över till att öva på att ligga rätt i vattnet, att ha huvudet under ytan, våga titta nedåt och att vara avslappnad i kroppen. Det var faktiskt riktigt roligt! Jag log och skrattade, i vatten! När hände det sist liksom.
Tror jag svalde halva bassängen, mer än en gång. Det var vatten överallt, i öronen, i näsan och i munnen. Hur kan det se så lätt ut när andra gör det? Men några gånger på slutet fick jag till något slags flyt och kroppen snurrade inte mer än ett halvt varv. Den ska ju inte snurra alls såklart, men det gjorde min.
Tänker så här, övning ger färdighet och jag ska lyckas. Om jag så ska svälja hela bassängen innan det här är klart. Skam den som ger sig! Dags för pannbenet att få jobba lite i vattnet också.
Grymt kul simlektion! Längtar redan tills nästa vecka. Trodde jag aldrig att jag skulle säga, men jag är den första att erkänna att jag kan nog kanske tycka att simning är roligt innan det här är klart :)
Sagt och gjort, jag började googla efter crawlkurser. Hittade ingen med platser kvar nu under hösten så det alternativ som jag hittade var att ta privatlektioner med simtränare. Så så fick det bli.
Idag var det dags för 40 min simträning. Baddräkten (som använts en gång), min nyinköpta badmössa och ett par glasögon packade jag ner i väskan och begav mig till badhuset. Toknervös, som vanligt när jag ska göra något jag inte riktigt behärskar. Det här är verkligen way out of my comfortzone, med vad tusan, man måste ju utmana sig lite också :)
Fick börja med att bara gå igenom lite vad jag vill ha ut av mina lektioner och berätta lite om min bakgrund kring vatten. Det gick väldigt fort, jag duschar ju inte ens med vattnet på huvudet om jag inte måste. Gillar inte vatten helt enkelt.
Sen fick jag kliva ner i vattnet och börja med att simma 50 m bröstsim. Jag skojar inte, jag var slut när jag kom tillbaka. Kom på mig själv med att tänka "vad har jag gett mig in på nu då". Vi gick över till att öva på att ligga rätt i vattnet, att ha huvudet under ytan, våga titta nedåt och att vara avslappnad i kroppen. Det var faktiskt riktigt roligt! Jag log och skrattade, i vatten! När hände det sist liksom.
Tror jag svalde halva bassängen, mer än en gång. Det var vatten överallt, i öronen, i näsan och i munnen. Hur kan det se så lätt ut när andra gör det? Men några gånger på slutet fick jag till något slags flyt och kroppen snurrade inte mer än ett halvt varv. Den ska ju inte snurra alls såklart, men det gjorde min.
Tänker så här, övning ger färdighet och jag ska lyckas. Om jag så ska svälja hela bassängen innan det här är klart. Skam den som ger sig! Dags för pannbenet att få jobba lite i vattnet också.
Grymt kul simlektion! Längtar redan tills nästa vecka. Trodde jag aldrig att jag skulle säga, men jag är den första att erkänna att jag kan nog kanske tycka att simning är roligt innan det här är klart :)
söndag 25 september 2016
Lidingöloppet 2016
Jag har hört att man brukar avge någon slags rapport när man varit med på en tävling. Så jag gör väl det jag också då även om det var en minimal tävling. Fast ganska stor för mig.
Fram tills igår hade jag aldrig sprungit längre än ca 13 km i mitt liv. De kilometerna fick jag ihop en gång i Mellsta för en massa år sedan när jag skulle springa slingan på 7,5 km. Jag blev rädd för de stora kossorna när jag nästan sprungit färdigt, vände och sprang vilse på vägen tillbaka. Så det var verkligen inte meningen att det skulle bli så långt.
Men iallafall, efter att ha varit med på lite olika grejer under året och försökt att komma igång med lite löpning så anmälde jag mig till halva Lidingöloppet, alltså 15 km. Igår var det dags! Tänkte att det kunde vara bra att ha sprungit delar av banan inför nästa år då jag ska köra hela.
Kl 05:00 lämnade bilen Borlänge. Jag hade tänkt jag skulle sova lite på vägen dit, men det gick ju verkligen inte. Så himla speedad och nervös! Pratade och fnissade konstant hela vägen till Lidingö tror jag.
Hämtade nummerlappar, åt sista matsäcken och fortsatte prata hål i huvudet på mina medresenärer. Fram tills ca 25 min innan start när fokuseringen tog över och jag blev knäpptyst.
Tio minuter innan start kördes lite hopp och skutt uppvärmning i startfållan och kl 10:20 small startskottet.
Kände mig pigg i benen och försökte bara tänka på coachens ord "upp med blicken, fram med höften, upp med blicken, fram med höften". Första tre kilometerna kände jag knappt att jag sprang, det var så mycket folk, trångt och dammigt. Så jag hade fullt fokus på att inte tackla nån eller bli nedknuffad i nåt dike. Kom på mig själv med att tänka att det är rätt svårt att springa lopp verkar det som.
Planen var att försöka hålla 5,30 fart i snitt vilket kändes helt omöjligt före loppet men efter några kilometer kändes det helt plötsligt fullt rimligt. Det gick ju lätt och bra! Det hände så mycket saker runt omkring hela tiden så jag behövde inte tänka på att det började kännas i benen. Efter ca 8-9 km började det bränna till i ena vaden och jag fick krampkänning. Jag sänkte farten något och det verkade gå bra.
Sista kilometerna började backarna. Trodde inte att det skulle suga så kopiöst i låren, men det gjorde det. Min fina fart avtog och det började bli riktigt jobbigt. Försökte hålla koll på klockan så att jag inte skulle tappa allt för mycket. När skylten med två kilometer kvar kom kändes en målgång mer än välkommen, benen ville inget mer.
Fick ny kraft sista kilometern och pannbenet tog över, bara kötta sista biten! När jag såg målgången kändes det som jag flög fram som en gasell. Fick se sen på film att nån gasell var jag då inte, kanske snarare en ålandsfärja. Men framåt gick det iallafall :)
Mitt officiella mål var att ta mig runt på under 1,5 timme. Klockan stannade på 1,22 och en snitthastighet på 5,38. Kände mig lite missnöjd ett tag att jag inte kom under 1,20 men nu en dag efter är jag jättenöjd! Jag hade ju faktiskt aldrig sprungit så långt och inte löptränat speciellt mycket innan heller. Så idag kör jag en highfive med mig själv samtidigt som jag använder triggerboll på vaderna. Aj så stel och gammal man blev av ett besök på Lidingö ;)
Grym dag med grymt sällskap och jag är ett litet steg närmre mot att tycka om löpning :)
Fram tills igår hade jag aldrig sprungit längre än ca 13 km i mitt liv. De kilometerna fick jag ihop en gång i Mellsta för en massa år sedan när jag skulle springa slingan på 7,5 km. Jag blev rädd för de stora kossorna när jag nästan sprungit färdigt, vände och sprang vilse på vägen tillbaka. Så det var verkligen inte meningen att det skulle bli så långt.
Men iallafall, efter att ha varit med på lite olika grejer under året och försökt att komma igång med lite löpning så anmälde jag mig till halva Lidingöloppet, alltså 15 km. Igår var det dags! Tänkte att det kunde vara bra att ha sprungit delar av banan inför nästa år då jag ska köra hela.
Kl 05:00 lämnade bilen Borlänge. Jag hade tänkt jag skulle sova lite på vägen dit, men det gick ju verkligen inte. Så himla speedad och nervös! Pratade och fnissade konstant hela vägen till Lidingö tror jag.
Hämtade nummerlappar, åt sista matsäcken och fortsatte prata hål i huvudet på mina medresenärer. Fram tills ca 25 min innan start när fokuseringen tog över och jag blev knäpptyst.
Tio minuter innan start kördes lite hopp och skutt uppvärmning i startfållan och kl 10:20 small startskottet.
Kände mig pigg i benen och försökte bara tänka på coachens ord "upp med blicken, fram med höften, upp med blicken, fram med höften". Första tre kilometerna kände jag knappt att jag sprang, det var så mycket folk, trångt och dammigt. Så jag hade fullt fokus på att inte tackla nån eller bli nedknuffad i nåt dike. Kom på mig själv med att tänka att det är rätt svårt att springa lopp verkar det som.
Planen var att försöka hålla 5,30 fart i snitt vilket kändes helt omöjligt före loppet men efter några kilometer kändes det helt plötsligt fullt rimligt. Det gick ju lätt och bra! Det hände så mycket saker runt omkring hela tiden så jag behövde inte tänka på att det började kännas i benen. Efter ca 8-9 km började det bränna till i ena vaden och jag fick krampkänning. Jag sänkte farten något och det verkade gå bra.
Sista kilometerna började backarna. Trodde inte att det skulle suga så kopiöst i låren, men det gjorde det. Min fina fart avtog och det började bli riktigt jobbigt. Försökte hålla koll på klockan så att jag inte skulle tappa allt för mycket. När skylten med två kilometer kvar kom kändes en målgång mer än välkommen, benen ville inget mer.
Fick ny kraft sista kilometern och pannbenet tog över, bara kötta sista biten! När jag såg målgången kändes det som jag flög fram som en gasell. Fick se sen på film att nån gasell var jag då inte, kanske snarare en ålandsfärja. Men framåt gick det iallafall :)
Mitt officiella mål var att ta mig runt på under 1,5 timme. Klockan stannade på 1,22 och en snitthastighet på 5,38. Kände mig lite missnöjd ett tag att jag inte kom under 1,20 men nu en dag efter är jag jättenöjd! Jag hade ju faktiskt aldrig sprungit så långt och inte löptränat speciellt mycket innan heller. Så idag kör jag en highfive med mig själv samtidigt som jag använder triggerboll på vaderna. Aj så stel och gammal man blev av ett besök på Lidingö ;)
Grym dag med grymt sällskap och jag är ett litet steg närmre mot att tycka om löpning :)
Välkommen!
Hej och välkomna till min värld! Eller iallafall delar av den. Jag är en helt vanlig tjej med ett helt vanligt liv som bestämt mig för att göra en klassiker under 2017 och sen ge mig på en Ironman 2018.
Är en tjej från Borlänge som jobbar och står i om dagarna, tränar och typ tränar lite till när jag inte jobbar.
Jag älskar utmaningar och sätter gärna höga mål och är inte rädd för att sikta högt. Skulle jag inte lyckas så har jag iallafall förhoppningsvis lärt mig något längs vägen.
Status just nu inför att fixa alla dessa mål är att jag knappt kan simma, inte mer än det man lärt sig i skolan. Så jag kan typ överleva med lite krampaktigt bröstsim. Jag avskyr vatten och har aldrig sprungit längre än 13 km. Skidor åker jag men inte speciellt bra. Så jag tänker så här, vi satsar på något som innehåller alla dessa delar som jag knappt behärskar! Då kan jag ju bara bli bättre :) Bättre förutsättningar att utvecklas finns ju inte. Cykling däremot älskar jag redan och min förhoppning är att jag ska kunna säga detsamma om fler saker när jag kommit igång.
Så nu kör vi!
Är en tjej från Borlänge som jobbar och står i om dagarna, tränar och typ tränar lite till när jag inte jobbar.
Jag älskar utmaningar och sätter gärna höga mål och är inte rädd för att sikta högt. Skulle jag inte lyckas så har jag iallafall förhoppningsvis lärt mig något längs vägen.
Status just nu inför att fixa alla dessa mål är att jag knappt kan simma, inte mer än det man lärt sig i skolan. Så jag kan typ överleva med lite krampaktigt bröstsim. Jag avskyr vatten och har aldrig sprungit längre än 13 km. Skidor åker jag men inte speciellt bra. Så jag tänker så här, vi satsar på något som innehåller alla dessa delar som jag knappt behärskar! Då kan jag ju bara bli bättre :) Bättre förutsättningar att utvecklas finns ju inte. Cykling däremot älskar jag redan och min förhoppning är att jag ska kunna säga detsamma om fler saker när jag kommit igång.
Så nu kör vi!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)